fredag 30 oktober 2015

Minerat?

Först sprakade de likt brandgula krevader i flera veckor.
Sedan kändes det som att passera ett minfält när 
de stora fröna låg i drivor runt pallkragarna.
Slingerkrasse är alldeles fantastisk med sitt explosiva växtsätt.
Det är allt himla synd att den inte övervintrar.
Tänk om jag glömmer sätta frön nästa år!?!
Fler färggranna urladdningar hittar du
hos Blommig fredag.

tisdag 27 oktober 2015

Inte i vår trädgård!

Visst är det hemskt trist när det kommer 
vildsvin och bökar i trädgården.
Stormfällda träd är heller ingen hit.
Men tänk så skönt att slippa brand!
Vi har varit och "tittat till" skogen där det
brann så gräsligt i fjol sommar. 
Min morfar var skogvaktare på ett av bruken alldeles
 i närheten så det var i de trakterna jag lärde mig älska skog.
I fjol orkade jag inte med att se eländet
men nu ville jag ändå uppleva med egna sinnen.
Det väckte fortfarande många känslor.
Fler bilder ligger på "Klickat och klart"
dit du kommer via tulpanbilden i kanten.

fredag 23 oktober 2015

På två ögonblink

Det mesta i trädgården tar tid och 
vårt trädgårderande lunkar på.
Visst kan det ibland också vara av modellen
 "ett kliv framåt och två tillbaka"?
Sällan går det fort och det känns rätt bra att hinna
 tänka en vända till innan gropen blir för stor.
Men det är som bekant inte bara man själv som styr.
Det händer att andras viljor förändrar allt.
Vilda grisar passar på att fira kultingarnas frigörelse 
en mörk natt i lunden och en vintertrött vind 
piggar opp sig med att dra omkull den stora granen.
Att ta det med ro är en träningssak, en 
träning jag regelbundet ägnar mig åt.

onsdag 21 oktober 2015

Plast eller plast?

Torpets växthustak var täckt med 
byggplastfolie när vi flyttade in. 
Glasen hade inte klarat snön härom året. 
I helgen fixade händige herr O nytt tak
av gamla kanalplastskivor vi haft stående.
De är rökfärgade så skuggningen 
får vi på köpet, och det gör ju inget.
Jag hoppas vintern går fort nu...

måndag 19 oktober 2015

Jag vill inte

"Nästan alla pratar om att resa till värmen.
Jag tycker det är jobbigt att fara runt och så känns det 
lite farligt med allt som händer ute i världen.
 Kan jag inte få stanna här?"
"Alla klarar inte kylan och mörkret,
 men stanna här du, om du vill.
 Jag vet att människan ordnar en matplats
 för de som blir kvar i trädgården.
Det brukar vara trerätters:
solrosfrö, nötter och talgbollar.
Och så finns det ju frukt och bär kvar
i träden och buskarna att ta till när sötsuget sätter in."

fredag 16 oktober 2015

Sommarens största njutning

Klia på myggbetten?
Smaska smultron?
Ligga och glo på molngubbar?
Ta ett kvällsdopp?
Den här sommaren var det nog att vakna
 och inte höra regnet drippa mot taket.
Eller var det när dottern och jag invigde våra
nya thekoppar på hällen ute vid stugan?
Det kan också ha varit första andakten
 på nyfixade utedasset med utsikt?
Möjligheten finns att kvällen då vi mumsade i oss
alla nyplockade jordgubbarna från det
 hittade landet bakom nässlorna smäller högst?
Det är omöjligt att välja.
Varje dag bjöd på så mycket gott.
Och tur är det, för jag behöver det godiset
för att muta mörkerperioden som står i farstun.
Tänk, så får jag njuta av det bästa
en gång till...

onsdag 14 oktober 2015

Nya pengar

Sådärja!
Nu har jag gjort en stor transaktion
och satt in massor av slantar på det mest
 räntebärande kontot jag har, lunden.
Och mer blir det, för ännu sitter det en hel del kvar 
och blänker gult högt där oppe i björken.
Det är härligt att känna sig rik!
Jag anar känslan hos de där placerarna som, ibland rätt hänsynslöst, ser sig om efter nya lätt åtkomliga slantar. Grannens löv ligger ute på gatan...

måndag 12 oktober 2015

Kalla nätter, hurra!

Nja, inte för att jag gillar kylan
men färger är jag ruggigt svag för.
Nu är de där och varje dag kan jag
gå en sväng och hitta nya.
Det är lika underbart som när det kommer
knoppar opp ur marken om våren!
Om det bara inte så kallt om fingrarna
så skulle jag försöka fånga de olika
kulörerna med vattenfärger på papper.
Inte nödvändigtvis föreställande men
just för att få njuta lite extra av
själva färgsprakeriet.
Men...det blir nog i kameran jag får 
försöka få in de rätta kulörerna istället.
Fotografera kan  man, som väl är,
göra med jaktvantarna på.

fredag 9 oktober 2015

Nej! Inga projekt!

Årets projekt var att inte ha något projekt.
Med en utmattad skalle på halvfart 
var tanken att bara ta det lugnt och
njuta av det som skötte sig självt.
Inga krävande krukplanteringar och
bara det allra nödvändigaste, dvs lök, betor,
ärtor och bondbönor, i odlingspallkragarna.
Men sedan hittade vi ju det lilla hemmanet...
...och då blev det lite andra förutsättningar:
en hel massa ny mark att lära känna och 
massor av illa skött yta att ta om hand och 
bland annat leta efter rester av gamla växter i.
Och jag som skulle ta det lugnt!
Det har inte varit helt enkelt,
men vädret har hjälpt till rätt bra.
Och så bör man ju inte forcera fram en vänskap
utan låta den växa till sig i sin egen takt.
Den har vuxit fint i år, ställets och min.

onsdag 7 oktober 2015

Trädgården igår

Igår tog vi en tur runt ägorna
lillkatt Asta, kameran och jag.
Asta som varit trattkatt i fyra veckor 
och inte fått gå ut, ville mest klättra och leka.
Jag var nog jättetråkig, som mest klappade kameran.
Men där fanns så mycket kul att dokumentera.
T.ex. "Brunette" som inte har blommat på
 säkert fem år men nu, på ny plats, hann hon slå ut!
Jungfrun var inte särskilt naken med dubbla underkjolar,
men stod hon verkligen där jag satte henne?
Bättre sent än inte, verkar den 
övervintrade afrikanska ringblomman tycka.
Jag trodde faktiskt inte den skulle hinna i blom i år.
De sista tappra krasseblommorna står i den del av
trädgården där frosten slår till först.
Hur tänkte jag där!?
Gulvädd har jag hört inte brukar bli långvarig,
men vår är inne på tredje året och den
blir bara större och större...
Den här lilla sötisen blev det däremot mindre
av i år,pga flytt. Men den kom i alla fall tillbaka.
Och jag väntar fortfarande på höstfärgerna...

måndag 5 oktober 2015

Nybäddat

I helgen rensades i två av odlingsbäddarna vid stugan.
Rödkålen knöt sig aldrig och 
silverlöken tynade i den dåligt gödslade jorden.
Så kan det bli när man inte har en aning om
förutsättningarna och bara prövar sig fram.
Tagetesen har däremot trivts alldeles förträffligt!
Inte sjutton kan man riva bort dem när
de prålar som allra mest i höstdimmorna.
Ser du potatisbjässen i den övre bilden?
Förre ägaren hade glömt några potäter kvar i marken
 i fjol höst och de har levererat riktiga bamsingar!
Kanske ska man sätta ut några potatisar redan i höst
och hoppas på samma resultat nästa år?
Efter rensningen blev det gödslat och djupgrävt 
och sedan fram med morotsfrö och vitlöksklyftor.
De fick så fint bäddat och med egna kuddar
(ja, utan skyltar glömmer jag ju direkt)
hoppas jag de sover gott och vaknar i vår fulla av livskraft!
Visst ser det nästan ut som att man skulle
kunna sova en stund själv där också?